Medaljens baksida - en domedagsprofetia

Svenska språket får allt mindre betydelse. Detta syns i synnerhet när man tittar på internet och de svenska insatser som görs att nå verklig kommersiell framgång. Vi närmar oss ett läge där svenskan i princip enbart används för extremt lokala nyheter, till exempel för att berätta om brandkårens utryckningar och insatser. En del svenska tidningar försvarar fortfarande de svenska färgerna, men i allt övrigt blir vårt lilla språkområde marginaliserat - mer för varje dag.

Stor slukar liten
Det fungerar likadant överallt, inom alla discipliner och ämnesområden: stor slukar liten, det vet alla som någon gång försökt dryga ut saften med mer vatten. Mycket vatten och lite saft fungerar bra i början, men ju mer vatten man häller på desto mer vattenlikt smakar allt.

Det finns ett namn för detta i tidningskretsar: det gäller att hamna i den positiva delen av upplagespiralen. Har tidningen en dominerande roll på sin marknad får den allt fler annonsörer. Har den å andra sidan under en viss marknadsandel förlorar den ständigt i annonsintäckter och går så småningom under.

På samma sätt är det med engelskan som dominerande internetspråk. Vi i Sverige är redan under stort engelskspråkigt inflytande, och i och med internet blir anglifieringen större än någonsin. Visst borde det gå för ett litet språkområde att behålla sin särart, men då krävs förmodligen mer och starkare motstånd än vi svenskar förmår uppbåda; vi är helt enkelt inte intresserade nog av vårt språk, till skillnad från envisa kulturvikingar som islänningar.

Inget språk, inga kunder
Problemet varje ny internetskapare ställs inför är att dra nytta av att internet faktiskt är ett globalt nätverk. Enda möjligheten att göra detta är att inte låta språket hämma och skrämma bort kunder.

Tar man nya tidningar och magasin som exempel inser man att dessa måste vända sig till en världsmarknad för att få annonserer och eventuella abbonemangsinkomster att räcka till. En svensk tidning kan inte konkurrera på lika villkor med en amerikansk, förutsatt att innehållet är tillräckligt platsobundet, vilket ger oss fara nummer två: vi går mot vad Sten Broman irriterat kallade en nivelleringskultur - en utslätat allt-i-ett kultur som är likadan överallt på klotet. Bara då kan en tidninge vara intressant överallt: genom att skriva om ingenting på ett enda språk.

Sista fästet
Naturligtvis kommer småpublikationer med lokala nyheter att finnas under överskådlig tid, men i förlängningen är svenskan ett språk på tillbakagång, under utdöende - åtminstome på internet, där alla världens hörn ska kommunicera med varandra. Denna möjlighet att kommunicera kräver eftergifter. Vårt offer är språket.

På samma sätt ser vi hur japaner och afrikaner gör sig av med sina modersmål för att kunna begripas. Då syns också tydligt att förutsättningarna för ett nytt enhetsspråk fortfarande skiljer sig åt högst avsevärt.

Det syns också att vi svenskar ligger bra till i denna nya och mycket sorgliga idrottsgren: att snabbast anamma ett nytt språk.

Adresser
http://www.webcom.com/eha/kchock.html (Någon sorts parodi på denna språkutjämning - en tvåspråkig tidning på svenska och engelska.)

http://www.everyday.se/moderna/innehall.html (Moderna Tider, den svenska tidskrift som kanske hårdast profilerar sig som svensk och satsar på att bevara svenskan.)

http://www.svd.se/svd/SvD_home.html (Ännu en tidning som är känd för sin språkliga konservatism.)

http://www.j-pop.com/ (Ett japanskt musikmagasin på engelska.)

http://www.flashback.se/ (Ett svenskt magasin på både engelska och (ännu) svenska.)

http://www.svet-el.si/se/HomeUK.htm (Slovenskt magasin på engelska.)

http://www.france.diplomatie.fr/index.gb.html (Det går till och med att hitta franska hemsidor på engelska - men det är svårt.)

http://www.virgin.fr/virgin/html/us/Welcome3.html (Tvåspråkig hemsida till Virgins franska Megastore.

http://www.centrum.is/icerev/ (Till och med Islands magasin är på engelska.)